Tro?

Ibland funderar jag endel på religion och religionstillhörighet. Är man kristen bara för att man tror på gud eller måste man slaviskt följa hela dogmen? hata homosexuella och förakta kvinnor, ja hela den grejen.

Religon är för de svaga, det är min åsikt om saken... men tro, det är en annan femma.
Varför?
Om man har ett problem som man grubblar på och sedan går till kyrkan och till gud för vägledning då erkänner man sin svaghet och bristande handlingskraft i frågan. Man går dit, grubblar en stund och sedan förhoppningsvis har man fått sin vägledning. Ifrån vad? Inte gud det är en sak som är säker. Nej, i själva verket kom det från en själv. Alltså den spirituella vägledning religösa sammfund har att erbjuda är rotat i dig själv.

-- vilken ironi, man går till kyrkan för att få vägledning, i ett problem som man inte kan lösa själv, av sig själv --

känns det inte som om man kan skippa hela den här kyrkliga organisationen?