Chess

Det är klokt att inte lita på det du inte kan förstå eller kontrollera.
att så misstro och falsk oro i någons hjärta är inte svårt. Nej jag lyckas utan att ens försöka. Rädsla för att jag kanske vill ta henne ifrån dig. Klokt det må jag säga. Men rätt det är det inte.

Även om ni är gråa så är ni mina vänner och vänner kan jag inte förlora.
Vad vinner jag på det? Vem kan skall stötta mig om jag faller så som jag skulle stötta er om ni föll. Vem skulle jag skratta med så som ni skrattar med mig? Vem fan skulle jag ringa mitt i natten för att söka tröst när allt verkar som hopplösast.

Om man ser det så, om jag en spelare med brickor, jag skulle kunna göra det för att få mer trygghet, mer säkerhet. Men det är inte jag, det var men det är inte. Jag skulle kunna gå tillbacks till det starka, kalla monster som höll i sina pjäser, det monster jag var för inte så längesedan. Jag vill inte, jag vill inte! Döda mig om jag gör. Vakta grindarna. Håll kedjorna starka! Det är vad ni är. Mitt skydd och min styrka mot monstret. Mina vänner.

Grayscale

"Yea, though I walk through the valley of the shadow of death,
I will fear no evil: For thou art with me"

Jag var en dag ute i sanden med mina vänner, jag såg på dem och jag såg bara grått, inget ljus inga färger. Jag gick på gatan och såg på folket, jag såg bara grått.

Det är som om du dödat mig och fått mig att födas åter med dig. Det finns du och det finns andra människor, de andra kanske benämns med saker, vänner, okända och släktingar men dom är bara andra människor. Gråa.

Jag var en dag med dig, vi gick på den varma asfalten och du höll dina skor i handen. Du sa att vägen var varm och skön. "bäst att träna upp fötterna inför sommaren" Du var ljus, du bar färger. Jag fylldes utav dem och jag fick leva.

Lämmna mig inte i mörkret. Lämmna mig inte grå och kall